Idag lanserar Shaoli sin fina blogg på www.shaoli.se.
Väl värt ett besök!!

Det pågår 11st bröllop i domkyrkan och den nya kungsgatan ska invigas. Det firas med en 600 meter lång tårta från toppen av kungsgatan hela vägen ner och massor med erbjudanden i butikerna.

Läs mer här:
Nya kungsgatan invigs

Evenemanget är förstås slutsålt, ack och ve, men efter lite googlande köper jag en svindyr andrahands biljett på Seatwave för 5 gånger inköpspriset. Hela resan bokad, planerad och klar!

Flygbussen går från nisse-terminalen. Tur & retur biljetter finns bara för vuxna. Barnen kan bara köpa enkel-biljetter. Verkar konstigt. Vi flyger EasyJet från Landvetter till London Gatwick. Besättningen är på gott humör och skojar. Jag njuter av ett starkt italienskt kaffe från starbucks medan kapten berättar att vi flyger över Danmark och Tyskland. Han säger att det är soligt i London idag, för en gångs skull.

Imperial Wharf verkar vara någon slags överklassområde i närhet till Thamesen. Det är lugnt & stilla. Byggnaderna är moderna och höga. Inte alls som det London vi har sett tidigare. Det påminner om södra älvstranden i Göteborg. Det finns jättefina anläggda parker mellan bostäderna och floden. Men några hundra meter inåt land går en tydlig gräns mellan det nybyggda och det gamla där en sopstation och de typiska engelska stenhusen står gata efter gata. Vi tar in på hotell Jurys Inn.

vill bara skrika hur dum jag är

Efter att ha planerat hela veckan, bokat flyg och konsertbiljetter och sedan tagit sig hit, ja då var det inte speciellt kul att upptäcka att man glömt konsertbiljetten hemma på skrivbordet. Jag vill bara skrika hur dum jag är, men håller mig helt tyst i trängseln på overground tåget.

Vad kan man göra då…

• Kan man skriva ut biljetten på något sätt?
  nej, det är en riktig biljett, med ett silver emblem på, dvs ingen e-biljett. jag har heller inte scannat den.
  .
• Kommer vakterna släppa in mig om jag säger att jag glömt biljetten?
  inte en chans
  .
• Om jag legitimerar mig och bevisar att jag åkt ända från sverige och omöjligen kan åka hem och hämta den?
  knappast, det står ju inte ens mitt namn på inköpet av biljetten iom att den är köpt secondhand.

Två timmar innan konserten börjar åker jag bort till Brixton med London Overground och buss 35 från clapham junction. Det tar nästan 45 minuter. Framför mig står en afrikansk tjej och pratar svenska obekymrat i mobiltelefonen. Jag skulle nästan vilja säga till henne att jag förstår vad hon säger, men säger inget. Istället funderar jag på hur dum jag kommer se ut när jag frågar folk om de eventuellt har någon extra biljett över.

svartrock – till vilket pris?

Ju mer jag närmar mig konsertlokalen överflöds området med svartklädda människor. Den ene mer uppklädd än den andra. Både killar och tjejer. Rena maskeraden. Folk har verkligen tagit god tid på sig att klä upp sig inför detta. På andra sidan gatan står en stor engelsman med cigarett i ena handen och en kartongbit i andra som han håller upp. Han säljer och köper biljetter. Jag blir så lycklig att det finns biljetter till salu. Han vill ha 3* biljettpriset.
- Very expensive, säger jag medans jag tar ut pengar i bankomaten.
- It’s sold out, svarar han.
Jag tittar på biljetten och ställer mig sedan längst bak i kön som nu ringlat sig ett varv runt hela byggnaden och bara hoppas att biljetten är äkta!!!

Jag blev lurad. Biljetten som skulle vara en ståplats biljett visade sig vara en circle biljett. (dock samma pris) Dvs. en sittplats biljett på övre läktaren. Men trots det är jag överlycklig. Jag kom in och kommer att få uppleva konserten. Men hur mycket har jag egentligen betalt för den här biljetten??

Hon bad varenda person om ursäkt

När FOTN hade spelat klart gick jag ner i foajen och köpte en konsert-tröja och ringde några samtal. The Misison började spela så jag skyndade mig tillbaks in i mörkret och råkade klampa någon på tårna när jag bufflade mig tillbaks till min sittplats. Jag bad om ursäkt. Tänkte inte så mycket mer på det förrän en stund senare när en engelsk kvinna skulle tillbaks till sin plats. Hon bad varenda person om ursäkt på ett så snyggt naturligt sätt. Engelsmän är så ruskigt artiga. Jag förvånas varje gång de råkar nudda en på gatan och ber om ursäkt med så välartade fraser så man blir helt rörd.

Konserten med FOTN var jättebra, men de nådde inte de totala höjderna eftersom

1. ljudet var så högt att det var svårt att urskilja vad som egentligen hände
2. publiken var inte 100% hängivna då många kanske inte kände till dem.

Men för en som har musiken inpräntad i huvudet så spelade det inte någon större roll. Att ha fått se dem live känns som jag fått avsluta det kapitlet. Underbart.

Låtar som de spelade:

1. Shroud
2. Straight to the Light
3. Preacher Man
4. From the Fire
5. Watchman
6. Moonchild
7. Penetration
8. Zoon
9. Psychonaut
10. Last Exit for the Lost, Last Exit for the Lost (2)

En som var på glatt humör var Wayne Hussey i The Mission. Han lyfte vinflaskan och skålade med publiken flera gånger. Inte så konstigt eftersom det var 25 års jubiléeum och han hade med sig orginal medlemmarna Simon Hinkler och Craig Adams. I och med det körde de nästan bara låtar från den tiden då de spelade ihop, och på scenen bakom dem hade de en stor lysande version av kvinnan med utsträckta händer som de hade på den gamla goda tiden. (omslaget till God’s Own Medicine)

Här följer Missions låtlista.

1. Damnbusters into Beyond The Pale
2. Hands Across The Ocean
3. Serpent’s Kiss (2)
4. Naked and Savage
5. Garden Of Delight
6. Severina
7. Butterfly On A Wheel  (2)
8. Stay With Me
9. Wake
10. Wasteland
11. The Crystal Ocean
12. Deliverance
13. Like a Child Again
14. Like A Hurricane
15. Tower Of Strength
16. Blood Brother
17. 1969

Konserten var väl okej, men jag förstår inte varför de envisas med att spela den där urusla versionen av Like A Hurricane. Jag tänker inte ens länka den.

tog fjortisbilder på tanten 

Jag hade tänkt att berömma kollektivtrafiken i London, för att den är så smidig och att det rullar in bussar hela tiden. Men efter att ha stått nästan 45 minuter och väntat på bussar som skulle gå var 8:e minut så gör jag inte det, men efter att ha funderat på taxi och några andra alternativ så kom ändå bussen till slut.

När jag stod vid hållplatsen och väntade på bussen så stod även en något äldre, överviktig afrikansk tant bredvid mig. En överförfriskad yngre kille ställer sig helt plötsligt bredvid henne och tar fram sin mobiltelefon och tar ett foto på sig själv med henne bredvid. (sådana kort som fjortisar brukar ta, med närbild på ansiktena). Kvinnan hann knappt reagera:
- Did you just take a picture of me? How rude!
Killen tittar tillbaks och viftar med telefonen samtidigt som han försvinner bortåt med sina kompisar. Samtidigt blir jag erbjuden både det ena och andra från en förbipasserande skummis.
- You want smoke?

Natten är livlig. Folk går omkring halvfulla och det ligger spyor lite varstans men det är bra stämning och folk är öppet glada. Jag förvånas av hur två engelska kvinnor som står framför mig och diskuterar vid hållplatsen får besök av en drängfull afrikan och hur artigt de mottar och skojar med honom innan han senare stapplar sig därifrån. Från bussen ser jag ambulans och polis blinkandes vid ett övergångsställe. Vårdpersonalen har lagt en person på en bår och ska precis bära in honom i ambulansen. Jag har missat sista tåget och C3 bussen har slutat gå (fastän jag hade läst någonstans att den körde dygnet runt) så tar en taxi tillbaks till hotellet.

Pariserhjulet utanför fönstret

Nästa morgon åker vi med tåget från Victoria till Brighton. En resa som bara kostar £15 för oss tillsammans. Vi tar in på new madeira hotel som har ett ypperligt läge precis vid stranden med panorama-utsikt över atlanten och den kända piren. Utanför fönstret står ett stort pariserhjul som snurrar runt turisterna. Hotellet håller ungefär den standard vi hade förväntat oss i London. Gammaldags byggnad med smala gångar, trappor, liten hiss, hiss som inte gick att anropa när den var upptagen, snett golv som knarrar, dålig isolering, dålig luftkonditionering, bilar ute på gatan till 3 på natten, toalett som inte spolar riktigt, inga europeiska kontakter och så vidare, men det var fräscht, servicen helt okej samt att de hade en ordentlig frukost och ett fantastiskt läge, vilket lätt övervann bristerna.

Vi spenderar första kvällen på piren. Den sticker ut från stranden och är i princip en stor nöjespark där den mittersta delen är ett stort spelhus med olika arkadspel och pengaspel och längst ut på piren är själva åkattraktionerna. Man har försökt ha en attraktion av varje kategori känns det som. Det finns ett spökhus, vattenbana liknande flume-ride, och även en berg-och-dal bana. Som extrem attraktion har de som en dubbelsidig slunga där folk sitter ute på kanterna och körs runt med ordentligt tempo. (scream extreme)

Det är take-away som gäller

Vi förvånas lite över konkurrensen på restaurangerna här. De erbjuder utkörning allihop och det finns massor med rabatter beroende på hur man beställer. När vi besöker den lokala kina-restaurangen Shanghai Garden så är det helt tomt därinne. Vi sätter oss vid ett runt bord i den lite kyliga lokalen. Servitrisen tar vår beställning och ställer fram plastservis. Bakom oss i hörnet står ett flak med läskedrycker på golvet. Det finns ingen öl. Servitrisen häller upp ett glas coca-cola från flaskan som hon tar fram från kylskåpet. Inne i köket ryker det ordentligt och några kockar far fram och tillbaks. Det ringer folk hela tiden som beställer mat och en kille på moped springer in och hämtar påsar. En annan man kommer in och beställer mat för avhämtning. Det är rätt uppenbart hur de flesta brukar handla här och jag förstår det. Maten är jättegod, men servicen och restaurangkänslan är helt i botten.

Än en dag har vi strålande väder. Hotellet bjuder på fin-fin frukost. Det känns så skönt att vakna med en sån underbar vy över stranden.

Idag ska vi besöka den mycket vackra Royal Pavilion som byggdes för kung George IV i början på 1800-talet. Det är byggt i orientalisk stil och man ser tydligt de indiska influenserna på utsidan. På insidan är det dock kinesiska influenser som dominerar. T.ex åt man under stora eldsprutande drakar i den magnifika matsalen. George IV byggde palatset för att imponera och det blev vi verkligen, något som drottning Victoria tydligen inte blev eftersom hon sålde alltihop till Brighton stad.

Royal pavilion länkar: hemsida | wikipedia

Tar man en 15 minuters promenad längs stranden så kommer man till Brighton Marina med alla båtar, restauranger och shopping område. Vi besökte chilli-shop som hade chips, drickor, choklad och mer än 500 produkter som innehöll chilli. Hade vi kommit en månad tidigare hade det funnits ett tåg som kör mellan marinan och piren längs stranden.

Vi frågade receptionisten på hotellet om en bra indisk restaurang i närheten. Han sökte upp indiska restauranger på internet och föreslog sedan Bombay indian & thai cuisine på preston street efter ha läst lite recensioner. Den är bäst, sa han och ligger bara 5 minuter från hotellet. Det tog nästan 25 minuter att vandra dit. Väl framme så visade det sig att restaurangen var fullsatt. Men det fanns massor med andra restauranger på samma gata, så vi gick in på Akash Tandoori istället. Som det smakade! Vilken indisk restaurang man än besöker i England springer varv runt det som serveras i Göteborg. Sjukt.

Vi åker första klass från brighton till london. Tåget är ett pendeltåg, men de har en första klass avdelning längst bak. Egentligen inget speciellt. Något finare säten i princip och lite slipsfolk. Och vi då förstås, en indisk familj med bebis & barnvagn. Resten av tåget fylls på med folk som står och knör hela resan. En tjej väljer att öppna dörren och ställa sig hos oss istället för att knö med de andra. Det är helt tyst i vår avdelning och jag vet att snart kommer naveen bli otålig och börja skrika.

Det är underligt att  man måste tala om saker för folk som de egentligen har betalt för att veta. När vi anländer till London Bridge, så ska vi åka med tunnelbana till London Euston (tågstationen). Detta ingår i den biljett vi har köpt. Jag har varit mycket noga med att skriva ut detta från deras hemsida för att jag visste att de skulle motsäga sig detta. Vilket de gjorde. Speciellt jobbigt är det när tåget man anlänt med är försenat och man ska hinna med ett anslutande tåg utan att veta om man kommer hinna. Men rak i ryggen och övertyga att det är självklart + en referens till  deras hemsida gör att de ändå släpper in en utan göra någon längre sak av det. Skönt. Så var det inte förra gången.

Framme vid London Euston står vårt virgin tåg till Manchester. På den här sträckan har vi riktigt fina första klass biljetter. Nu glider vi på moln. Vagnen är nästan tom förutom en slipsnisse några rader bakom oss och en afrikansk tjej längst bak. Vi serveras mackor och drickor, nästan som de bara öser på oss mat. Det tar 2 timmar till manchester, en sträcka på 30 mil. Tåget viner fint och vi förundras av de vackra engelska landskapen. Mycket får, vattendrag och gröna kullar. Första klass servisen verkar ha försvunnit efter halva resan. Vi ser inte längre av dem, men slipsnissen vet var man kan hämta juice och andra saker själv. Toaletten är den andra saken jag måste nämna. Trots att jag själv inte upplevde den så har jag förstått att underhållet på den var under all kritik.

Liverpool gör mig glad

Vet inte om det är att vårt fräscha hotell som ser ut som ett fängelse, den moderna stadskärnan, shoppingområdet, de historiska byggnaderna, närheten till havet, albert dock, radiotornet mitt i stan, apple store, beatles story & the cavern club, fotboll, tesco, fish & chips, china town eller de låga priserna på restaurang & mat. Det är nog något av alltihop. Liverpools stadskärna är ren och fräsch och på promenadavstånd till det mesta.

Det enda som kanske saknas är lite fler indiska restauranger. Fast det spelar egentligen ingen roll, för bara några mil därifrån, vid närmaste storstad, dvs manchester, ligger det ökända curry mile. En hel stadsdel med orientaliskt utbud.

I Liverpool åt vi på en mindre indier: A Passage to India. På Curry Mile valde vi att gå in på Lal Qila och även om mottagandet där var lite kass samt att bordet inte var helt rengjort så lyckades de ändå skapa en wow-känsla i mig. Det är rätt strongt gjort med tanke på att vi ätit ganska mycket indiskt de senaste dagarna och kraven bara ökat.

EasyJet hem från manchester till göteborg. Som vanligt var det så mycket moln över göteborg att man knappt kunde se något förräns planet satt hjulen i marken…

Ända sedan den gamla goda tiden har han imponerat på mig med sitt stora engagemang, vilja och drivkraft. Då spelade vi ihop i hans källare under namnet Noise in the basement som i ett senare skede blev Ketebarbo.

Nu spelar han i sin egen konstellation: The Happysad Orchestra. Bimman är en bra frontfigur och musiken mycket stämningsfull. Han har en bra kontakt med publiken och bandet. Han skojar samtidigt som han ger bandet uppmärksamhet. Detta utan att lämna ut sig själv för mycket. Men även om konserten var bra så saknade jag ändå honom som solo artist, då han imponerade mycket på mig.

Del 1:  Slutet av juni. (19 juni – 10 juli)
Del 2: Början av augusti. (1 augusti – 14 augusti)

CAMPING ÖLAND

Lundegårds Camping (2 nätter / stuga)

Länk till camping: här
Vi besökte Orrefors / Kosta Boda, Borgholm Slott / Solliden och Böda Sand.

Det var lugnt och skönt. Försäsong. Man kan inte tro att det finns sådana stränder som Böda Sand i Sverige. Ölandsbron är mycket bra, till skillnad från danmark eller gotlands förbindelserna. (höga priser / platsbrist)

CAMPING VÄNERN

Örnnäs Camping (tält)

Vi körde norrut utan destination. När vi passerat Mellerud började vi sikta mot campingar och körde in till örnnäs camping i åmål.

Örnnäs camping är en mycket fin camping med fantastiskt läge och badplats vid vänern.

Det enda som var irriterande var norrmannen, vår granne, som ville stjäla vår plats genom att ställa sin husvagn alldeles bredvid vårt tält när vi var ute och handlade mat.

Möruddens Camping (tält)

Vi åkte vidare norrut i samband med att Åmål Blues Festival närmade sig och folk vällde in i stan. I Karlstad lunchade vi vid vägen utanför vandrarhemmet och körde sedan ner på hammarö och till möruddens fina camping.

På vägen tillbaks stannade vi en stund vid den berömda akvedukten i Håverud.

Akvedukten i Håverud skapades av den kände kanalbyggaren Nils Ericson. Beroende på lokala markförhållandena i Håverud kunde man inte bygga en vanlig slussanläggning där. Bergarterna var lösa, strömmen stark och stupen för branta. Nils Ericson kom då på den geniala idén att istället bygga en akvedukt. Akvedukten är en fritt hängande bro, där vattnet leds i en 33,5 meter lång plåtränna ovanför forsen. Plåtarna är sammanfogade med 33000 nitar. Ännu har inga nitar behövts bytas ut.

CAMPING SMÅLAND

Jälluntofta Camping (stuga)

Vi besökte också masshysterin i Ullared.

Camping Mullsjö (tält)

Vi skulle egentligen till ett vandrarhem vid Liared. Men där höll brudparet på med förberedelserna till sitt bröllop så vi åkte vidare till den vackra campingen vid den avlånga sjön stråken utanför Mullsjö. Här är länk till campingen.

Vi gick en promenad till natursköna trollsjön.

Övrigt: Sura blåbär. Dyr ICA-butik. Ej så trevlig toalett vid sjön.

Vi körde till jönköping och åt hamburgare på Max. Bacon & Cheese Grand De Luxe samt Taco Fries och Lyx Shake. Nyttigt o bra. Kikar snabbt in i Nässjö centrum. Handlar byxor på Intersport. Det finns en indisk restaurang. Vi åker till Eksjö där vi hyrde en stuga som de hade fått återbud på. Stugan låg mitt i smeten av husvagnar och husbilar. De hade får som betade och minigolf banor. Kvällsdoppet i sjön hunsnäsen var riktigt skönt.

Dagen efter besöker vi trästaden eksjö och skurugatan, som är en klippavsats som på vissa ställen har 35 meter höga väggar. Mäktig vandring i naturen – en av höjdpunkterna på denna resa.

Länk till camping: här

Spillhammars Camping

Vi passerar Mariannelund och frågar turistinformation om en lugn camping. De rekommenderar spilhammars camping som visar sig vara överfull. Den tyska mannen i receptionen vill ändå att vi ska följa med runt campingen för att hitta en plats. Det finns en plats vid utkanten nära berget och en mitt emellan alla andra tältare. ”Här är bättre om det börjar regna. Fundera på det.” säger han och går sin väg. Bortskämda av de fina luftiga naturcampingarna vi varit på tidigare känner vi att det är alldeles för stressigt. Jag vinkar hejdå till honom samtidigt som vi kör ut från campingen. Då kommer han fram till oss och säger att jag skulle sagt till honom innan så att han vet.

länk: här

Vimmerby Camping vid Nossenbadet (tält)

Väl framme i Vimmerby är Astrid Lindgrens Camping överfull. Vi hade ändå inte tänkt bo där och åker vidare och tar in på Vimmerby Camping vid sjön Nossen. Campingen är också överfull, men inte som spillhammars.

Vi är förstås i Vimmerby för att besöka Astrid Lindgrens Värld. Det är en fullfjädrad tema park med massvis av besökare, så vi åker dit tidigt efter att vi har ätit frukost i tältet.

Här såg vi shower med Pippi Långström i Villa Villekulla, Emil i Katthult, Madicken i Junibacken, Ronja Rövardotter i nybyggda Mattisborgen. Astrid Lindgrens värld är ren och fin, men kändes något dyr med höga priser på éntre, souvenierer, boende och mat.

Dagen efter besökte vi Nils Holgerssons Värld, som låg en bit utanför Vimmerby. Parken hette tidigare Lilla Landet och är delvis ett Sverige i miniatyr. Det finns en höghöjds bana där man klättrar uppe bland träden ca 9 meter över marken. Det var läskigt så instruktören fick klättra upp på banan, förbi alla köende, och hjälpa oss i slutet på banan. Det var roligt att man kunde köra med trampbilar i större delar av parken.

Vimmerby Camping låg fint alldeles vid badplatsen vid sjön Nossen. Service byggnaden i huvudbyggnaden var fräsch och hade många toaletter och duschar.

Östanå Vetlanda Camping (stuga)

Campingen kändes stor och fräsch, men ganska öde. Faktiskt ganska skönt och vi hade hyrde en stuga för att ladda ”batterierna” lite. På kvällen grillade vi så hårt att brandalarmet gick igång och rökmolnet täckte de andra stugorna. En bit framför oss stod ett par husvagnar i en gruppering och såg ut att tillhöra de familjer som städade campingen. De förde lite oväsen men var trevliga.

Länk till campingen: här

På dagen begav vi oss till Kleva Gruva. En gruva där man först trodde man hittat guld. Men det var för liten andel. Det fanns dock en stor andel koppar i malmen och nickel. Det var riktigt kallt därinne, rena vintervädret, och blåste gjorde det också. Hela gruvområdet är trevligt att besöka. Service och priser håller bra nivåer.

Lessebo Camping (stuga)

Stugan i Lessebo lågt väldigt fint, alldeles vid badplatsen.
Det finns två stugar som står bredvid varann, varav den ena är helt förstörd / sönderbränd inuti. När vi frågade receptionisten sa hon att ungdomar tänt en eld där inne förra året.

Hittade lite mer om stugorna hos sverigesradio.se:

Det var på kvällen den 18:e april som de 15-åriga flickorna gick med ynglingarna till campingen i Lessebo. Flickorna har berättat hur de sen tvingades till samlag och oralsex inne i en stuga på campingen, och att båda pojkarna förgrep sig på båda flickorna.

Länkar:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=610265
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=658265

Det användes ett extremt grovt språk bland ungdomarna vid badstranden. Både tjejer och killar, likaså invandrare som svenskar. Samtidigt höll två killar (svenska) konstant på att egga varandra och reta tjejerna med sexuella anspelningar. Senare på kvällen kom de fram till mig som små snälla barn och frågade hur det gick med mitt fiske. På morgonen, när det fortfarande var lite disigt fick jag tre abborrar.

Efterssom det regnade så åkte vi till Kosta. Här fanns både SEA och Kosta Boda. Vi tittade på glasblåsning och shoppade på Kosta Outlet. Vi köpte bl.a. två par echo skor till outlet pris – 30%, vilket var mer än 50% på orginalpriset.

Linneryds Camping (stuga)

Än en gång hyrde vi en stuga, denna gång på Linneryds Camping. Vi fick en jättestuga med två våningar och plats för 7 personer efterssom deras vanliga stugor redan var uthyrda.

Campingen låg verkligen vackert på en udde med vatten runt om. Fantastisk bilväg in till campingplatsen. Naturen var nära. Dock var stugan och servicebyggnaderna ganska slitna.

När vi var på väg till badplatsen hände något konstigt.

Vi passerade en brygga där det stod en roddbåt parkerad i det lugna vattnet. Helt plötsligt ser jag att något fladdrar upp på bryggan – och när vi tittar närmare så är det en fisk som ligger och hoppar och sprattlar på bryggan. Vi springer närmare och det är en stor gös. Vi fattar inte vart den kommer ifrån, men vatten-spåren på bryggan visar att den har hoppat upp själv från vattnet. Helt sjukt att den bara ligger där och sprattlar på bryggan. Det är en riktigt stor gös, en fångst man skulle bli överlycklig över som fiskare. Vi puttar i den i vattnet igen.

Vi åker till handpappersbruk i Lessebo för en guidad tur. Men där är inga andra turister och kvinnan som ska guida mår tydligen inte riktigt bra. De håller på att ställa fram en skylt att dagens turer är inställda men lyckas ändå ordna fram en annan guide/torgny som visar sig vara en veteran. Utan att le frågar han om vi vill ha guidning på indiska. Sedan talar han om gamla tider om hur det var förr och hur han som grabb sommarjobbade här. Mycket intressant att se hur pappret framställs och brukets historik. Det verkar dock inte gå så bra för pappersbruket.

Urshult Camping (tält)

Vi passerar Tingsryd och anländer till Urshult Camping. Det regnar ordentligt. Det spöar verkligen ner och vi lyckas få upp tältet mellan två regn-sessioner. Genom att vända tältöppningen mot bilens baklucka får vi in prylarna utan att bli helt blöta.

Tanten som arbetar på campingen vill inte låta oss tälta på någon av de finare gräsmattorna närmast servicebyggnaden för de är reserverade åt husbilar och husvagnar som behöver hårdare mark säger hon. Vi kan välja vilka platser vi vill förutom dem. Hennes fantasidrömmar slår inte in. Inga av de platserna blev uthyrda ändå. Förutom att hon inte klarar av att mata in vårt SCR camping nummer i datorn tar hon ut ordentliga priser för de artiklar hon säljer i butiken. Allt är på tyska. Turisterna är tyska och alla pratar tyska. TV kanaler som visas tyska. Texter är på tyska. Jag tycker campingen är urusel. Det enda som var bra var duschen i servicehuset som var stark/varm och bra.

Mitt i natten såg jag en igelkotte gömma sig i toaletten. Den sprang iväg till duschrummet när jag kom in och låg och kröp inne i hörnet.

Solhaga Camping (tält)

Morgonen därpå drog vi norrut och igenom sjön Åsnen som till stor del är naturreservat. Oerhört vackert med äpple odlingar längs vägen och fantastisk natur. Vi passerar kärrasands camping som jag inbillar mig att vi hellre skulle ha valt med sin fräscha anläggning, fina strand och lägre priser.

Vi svänger av vid torne och åker vidare till Älmhult och åt köttbullar på IKEAs första varuhus. Köttbullar kostar bara 29:- för en mellantallrik på vardagar, men jag upplevde det som att priserna i det här varuhuset var lägre än i Göteborg på många fler artiklar.

Efter det åkte vi på en älgsafari i Markaryd. Trots vår naturnära camping hade vi inte hittils sett någon älg. Turen i parken var jätterolig. En av älgarna stoppade in hela sitt huvud in i bilen på passageraresidan så jag kunde klappa den från förarsätet också!!

Vi letade camping i Markaryd och följde camping skyltarna, men lurades av alternativa campingskyltar som ledde oss  någon mil västerut.

Solhaga camping – vid lagans strand var mycket vackert. Det var fräscht med finfina gräsmattor och direkt närhet till utsikt över vattnet. Det enda kruxet var kraftverket som låg intill och gjorde vattnet strömt och där fanns heller ingen badplats. Förutom oss fanns där två husvagnar från danmark och ett av de stora byggnaderna var uthyrt till ett gäng tyskar som kom ut senare på kvällen för att fiska och dricka lite öl vid en av borden vid vattnet. Jag försökte också fiska lite, men var inte i närheten av att få något.

Hörsjöns Camping (stuga)

På väg norrut igen stannar vi i Ljungby i sagobygden och besöker sago-muséet. Där inne berättar personalen små sagor för oss och förklarar delar av utställningen. Man kan också krypa in i lindormens mage.

Vi beger oss vidare förbi värnamo och till smålandsstenar där vi hyr en stuga vid hörsjöns camping. Hörsjön i sig ser mer eller mindre ut som en damm och är inte ens med på google maps. De har planterat abborre och regnbåge här. De har även en tempererad simbassäng som är rabatterad för campinggäster. Utanför stugan vi bor i har några brittiska familjer ställt sina husvagnar på var sin sida om gräset. Barnen leker däremellan och springer fram och tillbaks mellan vagnarna.

Vi är här för att besöka high chaparral. Pang-pang och krutdoft över hela huvudgatan. Stämningen är hög när ångloket bolmar rök över hela området och vi utsätts för ett tågrån på väg till mexiko. Grym västern-show där man inte sparat på krut eller stunts. Parken känns helt ärligt western där man undviker inslag från den moderna världen – vilket är dess stora vinst. Dueller mitt på gatan. En park för både stora och små, helt klart!

Ruttkarta:

visa större karta

På dagarna drack vi mojitos och milshakes vid hotell-poolen eller badade vid den fantastiska alcudia stranden.

En dag åkte vi  med lokalbussar till Porto Cristo och besökte drakgrottan. En 25 meter djup droppstensgrotta som är 2400 meter lång. Inne i grottan finns den underjordiska sjön Lake Martel där det hålls klassiska konserter för besökarna.

På kvällarna smakade vi av vad gatorna närmast hotellet hade att erbjuda. Det är svårt att hitta maträtter för under €15 per portion om man inte ska ha pizza, paella, indiskt eller kinabuffée. Höjdpunkten var dock t-bone steaken. Den var jättegod. Fantastiskt kött.

Även paellan var jättegod, trots att den serverades i en indisk ägd (egentligen bangladeshiskt ägd) restaurang som hette Dallas med stora amerikanska flaggor och en bild på frihetsgudinnan.

Riktigt bottennapp var den specialla grillade kycklingen som tanten utanför restaurangen talade länge och så väl om.

Midsommarafton med sill & potatis på sina ställen och svenska flaggor vajade överallt. Även menyer, skyltar och regler fanns på svenska. Shaoli hjälpte restaurang Dallas med några av översättningarna i menyn till svenska.

Resan var en sista minuten med spies från köpenhamn. Den kostade bara 1395 dkk per vuxen inklusive.  3* boende på specificerat hotell. Inte dumt alls!