Cochin har sakert massor att upptacka, men jag har varken karta eller nagon bok som jag foljer och jag vet inte vad jag skulle gora nu om jag stannar kvar. Sam sa att han skulle kolla in lite kyrkor och nagon hollandsk grej, men det far jag ta nar jag kommer tillbaks igen. For det tror jag att jag kommer gora, och da ska jag landa i just Cochin. Saa, nu har jag motiverat varfor jag kan sticka harifran

Jag aker till Munnar. De hoga bergen. Jag ska faktiskt citera tripadvisor om vad Munnar ar:

Munnar – breathtakingly beautiful – a haven of peace and tranquility – the idyllic tourist destination in God’s own country.
Set at an altitude of 6000 ft in Idukki district, Munnar was the favored summer resort of the erstwhile British rulers in the colonial days. Unending expanse of tea plantations – pristine valleys and mountains- exotic species of flora and fauna in its wild sanctuaries and forests – aroma of spice scented cool air – yes! Munnar has all these and more. It’s the place you would love to visit – it’s the place you would wish never to leave…

Sagt och gjort. I morse packade jag vaskorna och smog ut kl 6:30 pa morgonen.

”I always wake you up”

Saklart ligger hon o sover… arghh och jag knackar och har mage att be om att fa ta ett kort pa henne sen oxo.. haha. stackars.. men jag sa att jag nog kommer tillbaks till henne nasta gang i alla fall.

Till munnar

Jag gar mot batarna. Den ena gar till vypeen island (dit jag blev lurad haromdagen) och den andra gar till fastlandet (Ernakulam). Jag aker mot fastlandet. Det ar som vanligt inte latt att veta hur man ska gora for allt star pa malayam eller inte alls. Det gar i alla fall bra och val framme tar jag en rickshaw till main busstation. Dar berattar en officer att bussen till Munnar star pa andra sidan. helt riktigt. det stod till och med pa engelska…

Jag hoppar pa bussen och tar min plats innan nagon annan tar den, och glommer helt av… vatten! och frukost! o har ska jag sitta i 4 timmar som resan tar.. oj oj oj.. det kommer bli huvudvark… hur ska vi losa det har… jag far helt enkelt lura kroppen och forsoka sova..

Jag har nu forlitat mig helt pa busschaufforerna.. skont.. efter tva timmar borjar det ga uppat… och uppat… och mer uppat.. i tva timmar aker vi bara akt uppat och uppat…

Val framme sa ar det en det mycket mycket vackert. Jag ska aterkomma med mer info har, for nu kor de ut mig harifran, jag har anvant internet for lange, andra kunder behover..

Jag kunde inte sova riktigt inatt.

Det var mycket mygg och det kliade overallt. Trots myggnat, elektriskt myggskydd som man satter i kontaktuttaget och myggspray fran apoteket ar min hud nu helt tappt av myggbett. \

Jag undrar om det var sana dag bedbugs i sangen. Ska surfa lite pa det senare. Oxo haret kanns fett sa jag langtar efter lite vard, dvs schampoo och tval. Duschar ju trots allt bade morgon och kvall nu men antar saltvattnet fortfarande verkar eller nagot.

Indier arbetar i Qatar

I dagstidningen var det hur manga annonser som helst for arablander som sokte arbetande fran indien. Man far massor med formaner, som bra betalt, boende + resa. Nu fattar jag att det var fullt med indier pa planet och oxo varfor qatar airways flyger till sa manga destinationer i indien.

Godaste frukost

Rose (landlordens fru) lagade till mig en jattegod frukost med agg och toast med sana dar sma sota supergoda indiska bananer. Dagen kunde inte startat battre. Med lite instruktioner fran henne tog jag rickshaw ner till busstationen. All rickshaw trafik kostar tydligen Rs. 15 har.

Bussen til cochin

Busstationen hade som vanligt ingen tydlig information men manga vanliga indier hjalpte mig pa plats pa en buss till cochin. Jag far lita pa dom for jag fattar ingen malayamska och fattar inte vart bussarna ska. Jag sager hela tiden cochin men indierna rattar mig hela tiden och sager fort kochin.

Jag sa till rose att min backup plan ar att ta taxi till cochin. Hon reagaerade med att det kostar over Rs. 1000. ”But thats not much money for you, i know”.

Jag har lart mig att forsoka tanka svenskt pa rupier. Dvs om nagot kostar Rs 12 som t.ex en 1L vattenflaska pa stan so bara tank i kronoer. Dvs 12kr. (det riktiga vardet ar dock 5* mindre)

Bussen var kanon. Kostade mig Rs 38 for 1 timmes motorvagsakning. Chaufforen korde rena rama james bond korningar hela vagen med ofattbara omkorningar. Helt naturligt forstass.

Omkorningar i 90 graders svangar

Nar man gor en omkorning och det kommer motande trafik sa pressar man helt enkelt ut dem i vagrenen. I sverige har man i stort sett rattigheter i sin vagren och folk far anpassa sig runt en sjalv. Aven omkorningar i 90graders svangar utan sikt ar mojliga om man bara tutar ordentligt. Trots detta kanner jag mig helt trygg i chaufforens hander. Han sitter o snackar med en medpassagerare men har full koll.

Framme i fort kochin sager konduktoren att jag ska ta baten till fort kochin. Och visst star dar en bilbat sa letar efter biljett terminalen. What does it cost? – 2,50 Rupies sager han.

Bilbaten fylls ju som sagt pa ett indiskt vis.. dvs som utan begransning. Raknade val pa 200 pers+bilar+forsaljningsvagnar i alla fall pa den lilla ytan som kanske motsvarade en dubbel badmintonplan.

Jag smog mig efter dem

Pa andra sidan ar jag helt vilse, jag vet inte vad jag ska gora eller vart jag ska ta mig. Ser bara en busshallplats + massa butiker. Ett utlandskt / vasterlandskt par garforbi och satter sig pa en buss med olasbar destination.

Jag bara hanger efter och satter mig bakom dem pa bussen. Sen fragar jag vart den har bussen gar nagonstans. De svarar att den gar till nagon badstrand. Jag inbillade mig nagonstans att de var pa vag hem till sitt hotell, sa jag fragade dem om det ar ok att jag aker med. jamenvisst.

Cherai beach

Det visade sig att de var mycket vanliga och trevliga. Vi pratade hela vagen och tog sen rickshaw till nagot som heter cherai beach. Aven ett fyllo pa bussen sa till mig pa mummlande engelska att vi skulle go straight. Vi hoppade av och delade pa en autorickshaw till beachen. Och vilken beach….

Pa beachen finns sma parasoller av bamboo som folk sitter under. Det ar mycket mycket indier har. De sitter pojke + flicka och gullar.. (dvs smapratar, lyssnar pa musik, haller varandra och ler for sig sjalva) typ nykara.. Manga badar med kladerna pa sig.

Vi o andra sidan slanger av oss vara klader och hoppar i.. Han heter Boyah och hon heter Shanti. Han ar halv bulgarisk och hon ar halvfinsk. Hon var fodd i Indien. Han flyttade till Canada nar han var 17 ar. Hon sager att hon far manga blickar nar hon badar i bikini och det kan vara jobbigt. Men nar man tittar pa cherai beach sa badar alla i sina klader. Det ser annorlunda ut nar vi bara hoppar i sadar.

En stund senare staller sig flera indiska man framfor oss och ser hotfulla ut. Jag undrar vad de kan vilja. Det verkar som de ville salja whiskey till oss.

Jag har nu fattat att vi faktiskt inte ar pa fort kochi uan att bussen faktiskt stannade pa fort kochi och vi har akt vidare till en annan o. Coching ar alltsa uppbyggt kring ett par oar. Och de ska tillbaks till sitt hotell nu for att se pa en dansuppvisning.

Jag ville faktiskt inte bo har ute, det kandes sa langt utanfor pa nagot satt utan foljde med dem tillbaks. Jag tackade dem for att de hade tagit med mig till beachen. Som sagt var de mycket vanliga och berattade mycket om canada och deras reseupplevelser. Jag tyckte mycket om motet med dem.
Vi akta tillbaks med rickshaw och bat till fort kochi och at sedan pa en vegetarisk restaurang.

Bara eftermiddagsmat

De presenterade oss en meny uppdelad pa morgon, eftermiddag och kvall. Av nagon anledning ville de bara servera oss dhosa. och pekade pa afternoon. Jaja. jag som ville ha en veg masala biryani for Rs 25. Naja, det blev en dhosa for Rs 18 + en flaska vatten som var misstankt oppnad for Rs 15.

Jag gav dem en desinfektionsservett fran apoteket for att tvatta handerna. De tackade och visade mig en ”medicin” de sjalva anvande for att halla kroppen i skick. Jag luktade pa den och kande igen doften. Det luktade nagot som jag tagit i indien for manga ar (20 tals) sedan. Johanner Jal, eller nagot hette det da. Man dricker det…

Homestay igen

Vi gick igenom huvudgatorna i omradet och tittade pa de kinesiska fiskenaten. Sa otroligt vackra i solnedgangen. Jag drack saften fran en kokosnot. Kostade Rs 15. Dom tog mig till burgar street dar de bodde. De sa att de last att bra stallen fanns pa den har gatan, men nar de kommit hit fanns det en annan burgar street dar allt var mycket mycket dyrare.

De betalade Rs 350 for ett superfint rum pa 2a vaningen och stor balkong. Landlorden har erbjod mig rum for Rs 500. Men jag var bara glad att ha boende over natten + att det var helt nytt o frascht. Ar sugen pa att tvatta mig ren med tval o schampo. Maste kopas forst.

Huset ar granne till dance center for kathakali dans. Jag tror jag ska stanna har minst 2 dagar i alla fall.